Nu har ”Universums mörka hemlighet” funnits tillgänglig för allmänheten i snart två veckor och jag har börjat vänja mig vid tanken att folk faktiskt kommer läsa den.

Ett bevis på att den blivit läst fick jag i söndags, genom dessa fina rader på Instagram och Bokus:

❤

”…Boken är välskriven med ett tydligt rymdtema som dock inte tar över. Relationerna i boken är minst lika viktig som miljöbeskrivningarna. Det finns också en story som i sig är stark vilket är en riktigt lyckad kombination.

En riktigt bra debut – betyg 4 av 5! Jag vågar även avslöja att det är som upplagt för en uppföljare vilket jag gärna ser blir av!”

❤

(Recensionen är ett utdrag, hela texten kan du läsa på Bokus och på Instagram: vattenstormsbokhylla).

Det betyder så mycket när någon som läst och uppskattat faktiskt tar sig tid att recensera. Det är nästan ovärderligt skulle jag säga. Bokdjungeln är snårig och det kan vara svårt att ta sig fram, inte minst när man är ett okänt författarnamn.

Jag tar mig nu an tisdagens göromål med en känsla av tacksamhet, både för recensionen i sig och med anledning av detta: Jag skriver för att beröra, och dessa fina rader är ett tecken på att jag åtminstone lyckats beröra någon. Det är den största belöningen jag som författare kan få. 🌺