Det har givetvis varit blandade känslor efter releasen av ”Universums mörka hemlighet”. Mycket glädje och stolthet, men också en nervositet. Jag kan inte längre styra över vem som ska läsa min bok, det är liksom fritt fram för alla.

I förra veckan fick jag min första, fina recension och idag blev jag nästan lite tårögd av dessa fina rader:

Skrivandet och redigeringsarbetet är som en berg-och dalbana, vissa dagar är man gråtfärdig och redo att kasta ut datorn genom fönstret. Andra dagar är man uppe i det blå, oerhört stolt och glad över det som vuxit fram på skärmen.

En fin recension som denna värmer. De otaliga timmarna med blandade känslor har resulterat i en text som (tydligen) kan uppskattas av andra.

Jag skriver för att jag vill beröra. Lyckas jag med det, är det den finaste belöning jag som författare kan få. ❤